torsdag 6 november 2025

Vart tog rektorn vägen

Ge oss rektorn tillbaka, och skolan som tillhör barnen

Vi ska inte romantisera, men det fanns en tid då varje skola hade en egen rektor. En rektor som såg barnen, såg lärarna, och tog ansvar – pedagogiskt, personalmässigt och för arbetsmiljön. Pengarna kom från oss i form av skattemedel, och rektorn hade kontroll över hur de användes.

Skolan låg där barnen bodde, ofta inom gångavstånd, och för de som bodde längre bort fanns skolskjuts. Även på mindre orter i kommunen fanns skolor, ibland med föräldrars medverkan för att hålla verksamheten igång.

Varje barn är ett eget litet universum som behöver bli sett och lyssnat på för att förstå var de befinner sig. Undervisningen ska utgå från barnen, och ge dem kunskap och förståelse för världen omkring dem.

Men idag ser verkligheten i Nyköpings kommun annorlunda ut. Kommunen har valt att inte satsa på skolan. Istället har man i stor utsträckning överlåtit fostran och utbildning till marknaden. Visst, det är rimligt att små föräldrakooperativ eller skolor med alternativa pedagogiska modeller får finnas, men det som skett nu är något helt annat.

Rektorns befogenhet på varje skola har ersatts av en byråkrati.  En stor förvaltning med hierarkier som mest verkar tjäna marknadens intressen. Dessa tjänstemän kallas skolchefer m.m., kontrollerar flödet av pengar och rapporterar undervisningens kvalitet, men de ser aldrig barnen själva. Resultatet blir rapporter, ofta baserade på AI, som visar sig vara helt påhittade. I Nyköping hade vi flera olika "skandaler" med chefsfusk och trakasserier som kommunstyrelsen försöker sopa under mattan.

Skolpersonalen spenderar mer och mer tid på blanketter och rapportering. Skolan blir dyr och ineffektiv, och barnen, de som borde stå i centrum får mindre tid.

Tidigare var det rektorn som hade ansvar och kunde åtgärda problem. Idag finns mängder av chefer och utredare som pratar inför skolpolitiker, med falska eller konstruerade uppgifter, medan barnen blir allt mer osynliga.

Konsekvenserna är tydliga. Barn med funktionsvariationer får ofta ingen undervisning alls. Många elever når inte ens grundläggande kunskaper när de börjar gymnasiet, och när de slutar har majoriteten inte godkänt i alla ämnen.

Socialdemokraterna har helt tappat intresse för skolan och fokuserar istället på stadens tillväxt med rondeller, flygplats och köpcentrum. Småorterna lämnas att självdö. Moderaterna verkar enbart se vinsten i privata skolföretag och har ingen förståelse för barns utveckling eller samhällsplanering. Resultatet är att kommunledningen inte förstår varför staden inte växer.

Vem vill flytta till en kommun med Sveriges sämsta skola? Jag kommer senare skriva om socialtjänst och äldreomsorg, men tyvärr fungerar inte heller de.

Så vad kan göras?

  • Stoppa fler privata bolag i den offentliga sektorn i Nyköping.

  • Avveckla de friskolor som finns och bygg en skola där barn är barn.

  • Skapa en plats för trygghet och utveckling, inte en marknadsplats där barn reduceras till kalkyler och kunder.

Vi måste ge rektorn tillbaka befogenhet och ansvar. Låt tjänstemännen som vi benämner skolchefer göra något meningsfullt, kanske kratta löv, men håll dem borta från barnens värld. Låt oss återta skolan som marknaden stulit. Våra barn förtjänar inget mindre.






 

tisdag 1 juli 2025

Vem har ansvar för runstenar i Nyköping?

Är kultur helt ointressant för de ansvariga? 

Gravfältet är troligen den begravningsplats där invånarna i Skresta på 1000-talet brände sin döda.

Här intill ser man de resta stenarna vid Skresta. Vägen i bakgrunden är riksväg 53 alldeles utanför Nyköpings norra utkanter. Den riktigt gamla landsvägen finns faktiskt kvar just här i form av en liten traktorstig, och det är via den som man tar sig fram till stenarna och gravfältet. Text o bild se länk.


https://www.svenskarunstenar.net/sormland/so123s


Jag tänkte jag skulle titta lite på Skresta gravplats. Där skulle det finnas runstenar som verkade intressanta. Så det blev en liten kort bilresa. De skyltar som visade fornlämning var inte läsbara. En bom var över gamla landsvägen, vilket ändå är ok för stenarna skulle ju ligga nära. Parkerade vid vägbommen. Inte en sten i sikte bara massa sly och halvvuxna träd. Men jag visste ju att de skulle stå där någonstans på gravfältet som var helt försvunnet. Först hittade jag en sedan massa letande så hittade jag den andra och till slut så dök den tredje upp. 

Bilden är snäll det såg riktigt illa ut, ingen kunde gissa där var ett gravfält. Jmf bilden ovan.

Så nu undrar jag såklart, varför sköts inte detta gravfält och varför låter vi inte Nyköpingsbor, skolklasser och turister se på vårt kulturarv? Vem är det som brister i sitt ansvar?

Vem har ansvar för runstenar i Sverige?

Runstenar är skyddade kulturarv och ansvaret delas mellan flera aktörer:

1. Riksantikvarieämbetet (RAÄ)

  • Har det övergripande ansvaret för kulturmiljövården i Sverige.

  • Runstenar klassas som fornlämningar enligt Kulturmiljölagen.

  • Driver Fornsök-databasen där runstenar är registrerade.

  • Runverket, en del av RAÄ, har expertkunskap om runor och inskrifter.

2. Länsstyrelsen

  • Ansvarar för praktisk tillsyn och skydd av runstenar i varje län.

  • Ger tillstånd vid restaurering, flytt eller förändring av runstenar.

  • Kontaktas vid skador eller behov av åtgärder.

3. Fastighetsägaren

  • Den som äger marken där stenen står har ansvar för att inte skada runstenen.

  • Får inte flytta, ta bort eller påverka stenen utan tillstånd från Länsstyrelsen.

4. Kommuner och museer

  • Vissa kommuner och länsmuseer ansvarar för vård, skyltning och tillgänglighet kring runstenar.

  • Ibland delaktiga i restaureringsprojekt.

5. Frivilligorganisationer

  • Exempelvis hembygdsföreningar och ideella runstensvårdare kan bidra med dokumentation, rengöring och bevakning – alltid i samråd med myndigheter.